fredag 9 oktober 2009
Hummelviksgårdens Goda Festis
Tänk att man som människa kan bygga upp sitt liv och sina innersta känslor
kring ett djur.
Tycker de är fantastiskt.
Festis träffa mitt hjärta från första stund.
Och när alla små va 2 veckor stod HAN på mig :D
Den lyckan när Carina ringde i fråga om de va "bläspelle" som ja ville ha.
Självklart sa jag JAAAAAAAA!! Hon skratta gott åt mig :)
Har inte ångrat de beslutet en sekund.
Han tillför allt som en hund ska göra.
de viktigaste av allt. Vänskap och kärlek.
Om hans hjärta inte skulle orka mer så skulle jag ge honom mitt!
Nu när han inte alls mår bra gör såklart inte ja de heller..
Ständigt denna undran om VAD de är som gör han sjuk???
Hoppas så innerligt att dom hittar de nu när han ligger inne IGEN!
Älskar dig min Prins
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar